Övrigt

Engelsmännens främsta kulturella bidrag till världen

Engelsmännens främsta kulturella (och, skulle man kunna säga, moraliska) bidrag till världen är sedvänjan att bjuda “laget runt” på puben. Det gör det möjligt för personer med lite egna pengar att vara generös utan att det riskerar att ruinera vederbörande. Det möjliggör för var och en att urskilja sig från andra och visa sin individualitet i valet av dryck och det ökar tillgivenheten bland de som dricker genom att ge var och en av dem karaktären av en varm och gästfri vän. Detta gör det till och med möjligt för den mållöse och den förtrampade att få ett tack – uppskattningen och ära från omgivningen. Man skulle kunna säga att det handlar om “social integration”. Etablissemanget gör nu allt för att den här sedvänjan ska dö ut.

Var finns de stora personligheterna idag?

Finns det några stora och originella personligheter som Sten Broman och Sven Stolpe idag? Var håller de i så fall hus?

Vår kunskapsföraktande tid

“Rent generellt vore det trevligt om genuina sakkunskaper värderades högre. Vi lever i en ganska anti-intellektuell tid. Av just det skälet har jag aldrig förstått mig på politik. Hur kan man vara utbildningsminister ena veckan och socialminister veckan därpå.”

– Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, till Dagens Industri.

By |September 24th, 2015|Övrigt, politik|0 Comments|

Ambjörnsson om längtan, skönhet och arbete

Läste en intervju med idéhistorikern Ronny Ambjörnsson i Gefle Dagblad (ursprungligen publicerad i tidskriften Balder) med många intressanta poänger.

Den första är Ambjörnssons syn på längtan:

“Det har blivit allt ovanligare att behöva längta. Barn som vill ha någonting idag – ja, det gäller kanske inte alla miljöer – får vad de önskar ganska omedelbart. (—) Det finns en kvalitet i längtan och väntan, men den är svår att förklara.”

Det ligger helt i linje med hur jag själv ser på detta. Längtan är, tyvärr, ben bristvara idag. Mer längtan, tack!

Den andra är Ambjörnssons resonemang kring nytta vs. skönhet:

“Folk är oerhört inriktade på det här med nyttigheter. Det är ju ett bra argument, liksom att själv odla ätbart och nyttigt och miljömedvetet. Det blir nästan så att man föraktar de som odlar blommor att titta på. Jag kan se bland en del människor att de måste legitimera att de gillar skönheten med att de också gör nyttiga grejer.”

Skönheten har ett värde i sig. Så är det bara.

Den tredje är arbetets betydelse:

“Om vi bara ska ligga och göra ingenting alls då tror jag att världen skulle bli fattig, livet kommer att kännas tomt.”

 

ALF HENRIKSON – 20 ÅR SEDAN HAN DOG

Idag är det 20 år sedan Alf Henrikson dog. Alf var en av våra främsta författare genom tiderna med en enorm produktion under 70 år. Han är antagligen också en av de mest lästa och uppskattade poeterna som skrivit dikter på svenska. Ingen nu levande författare kommer i närheten av den lärdom som Alf besatt. Här är sista intervjun, som sändes i TV 1995:

För den som är nyfiken på Alf Henriksons författarskap och vill veta mer rekommenderar jag Alf Henrikson Sällskapet. 

“Förväxla inte kärlek och förälskelse”

I dagens Dagen finns en intressant och viktig debattartikel av prästen Boris Salo, Förväxla inte kärlek och förälskelse, som tar upp en av mina käpphästar. Förvirringen kring dessa två begrepp och myten om att kärleken är en känsla ligger bakom miljontals misslyckade förhållande, sårande otrohetsaffärer och upprivande skilsmässor. Denna förvirring finns också bland kristna. Därför är det angeläget att precis som Salo ta upp dessa frågor. Salo skriver:

“Om de yttre betingelserna är goda så kan vem som helt bli förälskad. Den amerikanska neuropsykiatern Louann Brizendine konstaterar att förälskelsen dämpar hjärnans varningssystem. Förälskelsen är blind. Man fungerar som en drogberoende och beroendet varar sex till åtta månader. Men vi är inte utelämnade åt förälskelsekänslor. Vi kan, som Micke Gunnardo skrev, avgöra om vi vill följa dem eller inte.

Och samtidigt, tack och lov att förälskelsen finns! Men förälskelsen är som ordet så fint säger, en för-älskelse. Den är bara ett förstadium till något djupare. Kärlek har inom hjärnforskningen lokaliserats till den främre delen av pannloben där vår vilja finns. Sådana saker som empati, omsorg, engagemang, ömhet och prioritering är något vi kan bestämma oss för. Vi kan alltså välja att älska en medmänniska eller inte.”

Precis så är det. Hoppas att någon lyssnar.

 

Söndagsstängt?

Siewert Öholm har skrivit ett intressant krönika i Världen Idag: Söndagsstängt, en utopi?  Öholm pläderar för att hålla stängt på söndagar, strunta i att konsumera då och helga vilodagen. Han skriver:

Troligen har vi kommit till vägs ände för manipulerad och konstruerad konsumtion. Kunderna kommer inte ens att räcka till. Sakta håller insikten på att bli alldeles uppenbar, köphysterin skadar konsumenterna, personalen, familjerna och hela samhället. Nu återstår bara att fundera över det där som Mose “skrev i sten”. Det som var så viktigt att det hamnade som det tredje av de tio råd Skaparen gav sin skapelse: Tänk på vilodagen … 

Det här är ju nästan förbjudet att yttra i dagens samhälle. Att vila. Inte konsumera. Inte göra och uppleva saker en hel dag varje vecka. Som företagare inser jag förstås att konsumtion skapar välstånd och utrotar fattigdom. Det går inte att förneka. Men vi behöver inte konsumera varje dag. Det är bra för oss själva, våra familjer och för samhället att låta bli det ibland. Och vad passar bättre än att göra det varje söndag, som är vår vilodag.

Personligen ser jag sabbaten som en lag, en gudomlig lag. Du kommer att tvingas ta ut din sabbat på ett eller annat sätt – regelbundet en gång i veckan, i sjukhussängen i flera veckor efter en hjärtinfarkt eller som tvångsintagen på psykakuten.

Det här tycker jag inte är något för lagstiftarna att reglera. Låt var och en av oss i stället bestämma oss för att helga vilodagen, som konsumenter och företagare. Om tillräckligt många gör det kommer köpladorna tvingas ha stängt på söndagarna. Vilken seger det skulle vara.

Det finns exempel på företag som av religiösa skäl har just söndagsstängt. Det kanske bästa exemplet är amerikanska snabbmatkedjan Chick-fil-A, som frivilligt håller alla sina 1800 restauranger stängda på söndagar. Grundaren och ägaren är sydstatsbaptist. Trots att de bara har öppet sex dagar i veckan så har de samma omsättning per location som KFC, som har öppet varje dag (med vad det innebär i högre kostnader).

Jag vill passa på att tipsa om en bok om detta: Det händer när du vilar av Tomas Sjödin.

“Jag tycker att julbocken är en skam för vår stad”

Så står den där igen: Julbocken.
Den ultimata symbolen för Gävle. Många hävdar att halmbocken och de nästan årliga pyromandåden på densamma är bra PR för Gävle. Jag tycker inte det. Jag tycker att julbocken är en skam för vår stad. Varför inte göra Gävle känt för något annat, för något bättre. Varför inte den ultimata symbolen för julen – Jesubarnet med jungfru Maria och Josef. Gör som Bryssel, ställ ut en julkrubba i naturlig storlek på Slottstorget. Det om något vore en värdig symbol för julen och Gävle.

Patrik Öbrink

Publicerad i Arbetarbladet och Gefle Dagblad.

Inför obligatoriskt skoluniform i svenska skolor

När min fru och jag bodde i utomlands gick vår dotter i en katolsk privatskola. Där var det obligatoriskt med skoluniform. Eleverna blev inte insläppta utan uniform. Det öppnade mina ögon för fördelarna med enhetlig klädsel. Det finns fördelar för alla parter:

1) För eleverna själva, som slipper pressen att ha “rätt” kläder. Mobbning kommer att finnas kvar, men om en orsak till det kan avlägsnas är det förstås bra.

2) För föräldrarna, som slipper stressen varje morgon när det ska bestämmas vilka kläder som ska användas (ni som har döttrar förstår säkert vad jag menar …).

3) För skolan. Uniformen blir lite av ett disciplinärt instrument. Den ger tydliga signaler till eleverna om att nu är ni i skolan, inte hemma, och här måste ni följa vissa regler och göra vissa saker.

Publicerad i Hela Hälsingland: Inför skoluniform i svenska skolor och Länstidningen Östersund: Inför skoluniform samt i Dagbladet Sundsvall: Inför obligatorisk skoluniform

By |September 10th, 2014|Övrigt, politik|0 Comments|

Hedonism som ideologi

Om det är något som präglar dagens samhälle som är det hedonismen, fokus på njutning. Pastor Stefan Swärd skriver i en tankeväckande ledare i Världen Idag (Präster ersätts av RFSL-informatörer) om hur en organisation som säger sig värna om hbtq-personers rättigheter gjort hedonismen till sin ideologi. Det är farligt att bjuda in RFSL i kyrkan och låta detta högljudda särintresse sätta den politiska dagordningen. Hedonismen går stick i stäv med kristendomen och kyrkans lära.

Det var ingen slump att Gud ödelade Sodom och Gomorra. Njutningslystnad är inte gott i Herrens ögon. Hedonismen hade inte bara slagit rot i dessa två städer, den hade helt tagit över. Vi ser samma tendenser i Sverige idag. Och till och med Svenska kyrkan låter hedonismen ta över. Det är en farlig utveckling.